Cookies

Stora Ensos webbsajter använder kakor för att ge dig som användare den bästa upplevelsen. Du samtycker till att kakor används genom att du fortsätter att använda sajten. Du kan när som helst ändra inställningarna i din webbläsare. För mer information om kakor, se vår policy om integritet och kakor.

Ljudisolering

Ljud definieras som mekanisk rörelseenergi som breder ut sig i elastiska medier genom tryckvariationer och molekylärrörelser. Förutom ljudets källa, vilken påverkar en byggnadsdel, gör man inom byggnadsakustik skillnad på luftburet ljud och strukturburet ljud:

  • Luftburet ljud: Byggnadsdelar påverkas av luftburna ljudvågor och avger dessa vågor till angränsande rum. Trafik, tal eller musik är exempel på luftburet ljud.
  • Strukturburet ljud: Ljud som avges till byggnadsdelar genom att man går, knackar, flyttar stolar och liknande. Ljudet fortplantas till intilliggande rum som luftburet ljud. För byggnadsakustiken är framförallt stegljud relevant.

 

Ljudisolering av innerväggskonstruktioner med CLT

Även om det inte finns några gällande normativa ljudisoleringskrav inom en nyttjandeenhet, är det för att tillvarata privatsfären och för att undvika bullerbelastning nödvändigt att redan vid planeringen av byggnader fundera på ljudisoleringen. Förutom en akustiskt fördelaktig anordning av rummen i en byggnad kan det även vara ändamålsenligt att utföra enskilda byggelement mellan högljudda och tysta områden, eller mellan rum som används på olika sätt (t.ex. mellan vardagsrum och sovrum), med en högre ljudisolerande kvalitet.

För att hjälpa planeraren att välja en lämplig konstruktion, undersöktes med en serie mätningar vid laboratoriet för byggfysik vid det tekniska universitetet i Graz, ljudisoleringen hos en 100 mm tjock CLT-vägg med olika förklädnader.

 

Förbättring av ljudisoleringen hos väggkonstruktioner

Ljudisoleringen hos byggnadsdelar med ett CLT skikt bestäms av massan per ytenhet och böjstyvheten. Ljudkurvan hos en akustisk enskiktskomponent visar en ökning med 6 dB per oktav (en oktav motsvarar en fördubbling av frekvensen), sjunker drastiskt i området vid koincidensgränsfrekvensen och stiger sedan igen med 6 dB per oktav. Eftersom en fördubbling av massan leder till en ökning av ljudisoleringen med 6 dB, krävs för en bra ljudisolering (Rw > 50 dB) med enskiktskomponenter ytrelaterade massor som är större än 250 kg/m². Hos komponenter med flera skikt med och inklädning kan en bättre ljudisolering uppnås med en lägre massa. Hos sådana massa-fjäder-system stiger ljudisoleringen under resonansfrekvensen f₀ med 6 dB per oktav, över f₀ dock med 18 dB per oktav. För att uppnå en bra ljudisolering måste resonansfrekvensen alltså stämmas av så djupt som möjligt (≤ 100 Hz). Resonansfrekvensen kan reduceras genom att avstånden mellan inklädningarna ökas, genom att den vibrerande massan ökas samt genom en så böjlig förbindelse av inklädningen mot den bärande väggen som möjligt. För att undvika hålrumsresonanser ska inklädningar fyllas med ljudabsorberande isolermaterial.

 

Förbättring av ljudisoleringen hos innertakskonstruktioner

En förbättring av de ljudisolerande egenskaperna hos innertakskonstruktioner kan antingen uppnås genom att man ökar massan eller genom att frånkopplingen förbättras. Den extra massan, i form av en bärlagsbelastning eller en belastning av undertaket, gör att en lägre ljudframryckning uppnås tack vare att impulskänsligheten reduceras. Över resonansfrekvensen reduceras överföringen av byggnadsdelens vibration inom konstruktionen. Resonansfrekvensen ska därför stämmas av så att den blir så låg som möjligt (< 80 Hz). I praktiken innebär det följande: Ett relativt tungt cementgolv (5–7 cm cement. Viktigt: kantdämpningsremsan kapas inte av förrän golvbeläggningen har lagts) på en mjuk stegljudsskiva (s′ ≤ 10) och under den ytterligare massa i form av en grusfyllning. Med innertak utan nedhängning ska fyllningens tjocklek ökas till ca 10 cm och lösa fyllningar är tack vare den högre dämpningen att föredra framför bundna fyllningar, varvid användningen av lösa fyllningar bör diskuteras med den som utför betonggolvet. Förklädnader av innertak fungerar ljudisoleringstekniskt bäst om de monteras frånkopplat (på svängningsbyglar eller fjäderskenor). För att undvika hålrumsresonanser bör man inte heller göra avkall på en hålrumsisolering med mineralull.

Lösningen för en bra ljudisolering hittar man i vårt dokument ”Byggnadsfysikkatalog” (se teknikmapp), liksom på Internetplattformen www.dataholz.com, där det finns ett stort antal vanliga skiktuppbyggnader med uppgifter om respektive ljudreduktionstal. Ljudvärden från ytterligare mätningar i laboratorium och på byggplatser kan fås på förfrågan och finns även i den byggfysikaliska delen i vår arkitektmapp.

 

Dokument:

» Ljudisolering med CLT från Stora Enso

» Ljudisolering av innerväggskonstruktioner med CLT

» Mjukvarubaserad uppskattning av akustikegenskaper i CLT-väggar

» Prediction model for airborne sound insulation of CLT-Wall